Aquarelles 1
Aquarelles 2
Printmaking 1
Drawings 1
Drawings 2
Drawings 3
Drawings 4
Drawings 5
Drawings 6
Drawings 7
Drawings 8
CV
Contact
“Någonstans att vila” (2026)
Mina kopparplåtar är tillskurna för hand och de är inte raka. Linjerna vandrar, ytorna bearbetas tills de blir täta, och perspektiven lutar. Tre saker håller samman arbetet: förvrängning, närhet, uppmärksamhet. En egenskap, en relation, en handling.
Förvrängningen uppstår i själva seendet. Mina grafiska blad föreställer figurer och kroppar, närvarande och frånvarande på samma gång, uppfyllda av något utanför bilden. Deras proportioner vacklar. Förvrängningen finns i linjen och i figuren, och även i den stämning bilderna bär på, något som känns innan det kan namnges.
Bladen mäter bara några centimeter och omges av ett fält av vitt papper. Deras skala drar betraktaren nära, tillräckligt nära för att stoft och oregelbundenheter ska träda fram, medan papperet ger ögat någonstans att vila.
Verken ber om uppmärksamhet. Om uppmärksamheten hålls kvar tillräckligt länge börjar den knyta förbindelser mellan detaljer, mellan bilder, mellan en människa och en annan. Den nära blicken förändrar också bilden. En linje blir mer synlig, ett perspektiv förskjuts, ett ansiktsuttryck blir svårare att placera, och blicken börjar om.
“Somewhere to Rest” (2026)
My copper plates are cut by hand and they are not straight. The lines wander, the surfaces are worked until they are dense, and the perspectives lean. Three things hold the work together: distortion, proximity, attention. A property, a relationship, an act.
Distortion emerges in the act of seeing. My prints depict figures and bodies, present and absent at the same time, preoccupied with something outside the frame. Their proportions drift. The distortion is there in the line and in the figure, and also in the mood the images carry, something felt before it can be named.
The prints are only a few centimetres across and surrounded by a field of white paper. Their scale brings the viewer close, near enough for small marks and irregularities to surface, while the paper leaves the eye somewhere to rest.
The works ask for attention. Held long enough, attention begins to draw connections between details, between images, between one person and another. Looking closely also changes the image. A line becomes more visible, a perspective shifts, an expression grows harder to place, and the looking starts again.